Basbeloppen ligger till grund för många skatter och bidrag. I dag har vi tre basbelopp att hålla reda på.
Här är beloppen för 2024.

Prisbasbeloppet – 57 300 kr

Prisbasbeloppet baseras på prisförändringar från mitten av 2021 till mitten av 2023 och används för att beräkna olika förmåner som sjuk- och föräldrapenning och garantipension. Det är också med i beräkningen av bilförmån. Höjningen jämfört med förra året är 4 800 kr.

Sjukpenning och föräldrapenning

Taket för sjukpenning höjdes den 1 januari 2022 från 8 till 10 prisbasbelopp. Den högsta sjukpenninggrundande årsinkomsten är därför 573 000 kr år 2024. Inkomsttaket till föräldrapenningen ligger kvar på 10 prisbasbelopp, vilket ger ett maxbelopp på 1 218 kronor per dag (57 300 x 10 x 77,6 %/365).

Det förhöjda prisbasbeloppet – 58 500  kr

Detta basbelopp används för att beräkna pensionspoäng inom det gamla pensionssystemet.
Höjningen är på 5 000 kr från föregående år.

Inkomstbasbeloppet – 76 200 kr

Inkomstbasbeloppet styrs av hur inkomsterna, inte priserna, har stigit. Det används bland annat för beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst, som är 7,5 inkomstbasbelopp, varför taket 2024 blir 571 500 kronor i årsinkomst.

Inkomstbasbeloppet styr också vilka som räknas som ”tiotaggare”, d.v.s. kan få möjligheten av sin arbetsgivare att förvalta en större del av premien till avtalspensionen själv. Inkomsten ska vara över tio inkomstbasbelopp.

Inkomstskatten

Skiktgränsen kommer ligga kvar på samma nivå som 2023 d.v.s. 598 500 kronor. Det innebär att den så kallade brytpunkten 2024, den inkomst man kan tjäna utan att betala statlig inkomstskatt på 20 procent, går vid 615 300 kronor d.v.s. en månadsinkomst på 51 275 kronor för en löntagare.

Skattetabell brytpunkter före grundavdrag för löntagare (under 65 år)

2023 års skattetabeller för varje kommun och församling finns på www.skatteverket.se

Jobbskatteavdrag

En särskild skattereduktion för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, infördes 2007. Avdraget har tidigare införts i fyra steg.

Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Arbetsgivaravgift

Den totala arbetsgivaravgiften är 31,42 procent. Egenavgifterna är 28,97 procent. Den särskilda löneskatten är 24,26 procent. För anställda som har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent.

Bolagsskatt

Statlig inkomstskatt (bolagsskatt) är 20,6 procent för aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och livförsäkringsföretag. Detta gäller för beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020.

3:12 regler fåmansbolag

Eftersom skattesatsen för arbetsinkomster (inkomst av tjänst) är betydligt högre än skattesatsen för utdelning och kapitalvinst (inkomst av kapital), kan det ofta vara fördelaktigare för en egen företagare att avstå från att ta ut lön ur sin verksamhet. Företagaren kan i stället ta ut utdelning eller låta medlen ligga kvar i bolaget inför en försäljning. Regelverket togs fram för att stävja möjligheten att i princip fritt välja skattesats, vilket ju inte är acceptabelt ur skattelagstiftarens synpunkt.

Det finns två regler för beräkning av kapitalbeskattad utdelning för delägare med kvalificerade aktieandelar.
Ägaren får själv välja vilken regel som passar bäst, Förenklingsmetoden eller Huvudregeln.

Till grund för de olika beräkningarna ligger bland annat inkomstbasbeloppet som baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret samt företagets lönesumma (Huvudregeln).

Avkastningsskatt

Avgift för avkastningskatt tas ut varje år under hela försäkringstiden. Avgiften motsvarar den avkastningsskatt som försäkringsbolaget är skyldig att betala oavsett om försäkringens värde har ökat eller minskat.

För pensionsförsäkringar bestäms underlaget för skatten genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari multipliceras med det största värdet av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år och 0,5 %.
På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 15 %.

För kapitalförsäkringar bestäms underlaget genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari, med tillägg för de premier som betalas in under första hälften av året och för hälften av de premier som betalas in under andra hälften av året, multipliceras med statslåneräntan den sista november föregående år (1,94 %) ökad med 1 procent. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 % av kapitalunderlaget. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 30 %.

Avkastningsskatten på kapitalförsäkring 2023

Schablonräntan är statslåneräntan plus 1 procentenhet, alltså 2,94 %. Schablonintäkten ska sedan beskattas med 30 %. 30 % av 2,94 % = 0,882. Skatten på kapitalförsäkring 2023 blir då 0,882 %, jämfört med 0,375 % förra året.

Avkastningsskatten på kapitalförsäkring 2024

I nuläget är statslåneräntan 2,86 procent. Det kan jämföras med den statslåneränta om 1,94 procent som gällde den 30 november 2022. Vad statslåneräntan är vid utgången av november i år (2023) vet vi inte än, men vi utgår ifrån att nivån blir märkbart högre än föregående år.
Vid en statslåneränta om 2,86 procent kommer avkastningsskatten att uppgå till knappt 1,16 procent av försäkringens värde för 2024.

Statslåneränta

Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som Riksgälden bestämmer.
I skattelagstiftningen används statslåneräntan som gäller den 30 november året före beskattningsåret/inkomståret.
Statslåneräntan vid utgången av november 2022: 1,94 procent.