Den ultimata 3:12-guiden: Maxa din utdelning 2019

1. Få koll på ”entreprenörsskatten” De ständigt omdiskuterade 3:12-reglerna styr hur stor del av inkomsterna som småföretagare får ta ut till en lägre skattesats. Regelverket är visserligen snårigt men kan ge stora skattemässiga fördelar för lönsamma fåmansbolag.

Upp till ett visst gränsbelopp av rörelsevinsten kan ägarna betala ut utdelning som bara beskattas med 20 procent. Över gränsbeloppet följer skatten samma principer som för löneinkomst – vilket kan innebära en skattesats på uppemot 60 procent.

Med utdelning enligt 3:12 betalar småföretag 22 procent i bolagsskatt på vinsten i företaget och 20 procent i utdelningsskatt på det beskattade vinstkapitalet. Sammantaget blir det en skattesats 37,6 procent. En skaplig skillnad mot lön, där arbetsgivaravgiften och löneskatten äter upp majoriteten av kapitalet som ska betalas ut.

Samtidigt är det få skatterådgivare som förespråkar ett enögt fokus på lägsta möjliga skatt. Till skillnad från löneinkomster ligger utdelningskapital nämligen inte till grund för någon av socialförsäkringarna – sjukpenning, föräldrapenning och pension. De flesta anser att en kombination av lön och utdelning är det mest optimala alternativet.

2. Bli bombsäker på att bolaget är ”smittat” av 3:12 Det finns en rad kriterier som företag måste uppfylla för att få tillämpa 3:12 – men i princip är kriterierna utformade så att de flesta småföretag i landet omfattas av regelverket, enligt Ulrika Lundh Eriksson, expert på företagsbeskattning på PwC.

”Om du äger aktier i ett onoterat bolag, där du också är aktiv, omfattas företaget av regelverket. Men om du till exempel har sålt en större del av aktierna – exempelvis ifall du vill trappa ner inför pensionen – till någon som inte är aktiv i verksamheten, kan du behöva undersöka om reglerna är tillämpbara”, säger hon och konstaterar:

”Alternativet för aktieägarna i ett onoterat bolag som inte omfattas av 3:12, är att utdelningen – oavsett storlek – beskattas med 25 procent kapitalskatt. Det kan finnas incitament att hamna där, men oftast finns företaget i 3:12-systemet vare sig man vill eller inte.”

3. Beräkna gränsbeloppet – två principer: För varje kalenderår beräknar du företagets utdelningsutrymme på deklarationsblanketten K10. Men själva gränsbeloppet, som det kallas, bör du fastställa senast den 31 december i år.

Bolagets gränsvärde kan du få fram enligt två principer:

– Förenklingsregeln Med förenklingsregeln slipper du egna uträkningar och utgår istället från ett schablonbelopp. Schablonbeloppet är baserat på 2,75 inkomstbasbelopp och räknas upp varje år. Med 2019 års värde på inkomstbasbeloppet kan du som mest ta ut drygt 171.000 kronor, enligt förenklingsregeln. Utdelning som överskrider den summan beskattas långt högre än 20 procent.

För småföretag med anställda ger huvudregeln ofta ett större gränsbelopp än förenklingsregeln. Samtidigt visar inlämnade K10-blanketter att en stor del använder sig just av förenklingsregeln och schablonbeloppet. Det finns flera skäl till detta.

”När man startar ett nytt bolag eller är i ett expansivt skede är förenklingsregeln användbar. I andra fall kan det handla om att du är anställd på annat håll, eller tar ut pension. Då skulle du bli högt beskattad om du också tog ut lön från det egna bolaget – därför blir utdelning baserad på schablonbeloppet mer fördelaktig”, säger Ulrika Lundh Eriksson.

Hur mycket du kan ta ut av gränsbeloppet beror på hur stor andel av aktierna som du äger i bolaget. Är du ensam ägare kan du – förutsatt att vinstutrymme finns – ta ut hela beloppet i utdelning. Äger du 50 procent av aktierna har du rätt att ta ut halva summan, det vill säga cirka 85.000 kronor 2019.

– Huvudregeln Om du tar ut lön från ditt företag brukar det löna sig att tillämpa huvudregeln. Istället för en schablonsumma, baseras då gränsbeloppet på 50 procent av företagets utbetalade löner (både din egen och medarbetarnas löner).

Om företaget har betalat ut 3 miljoner kronor i löner under 2018, har du nästa år rätt att ta 1,5 miljoner kronor i utdelning som beskattas 20 procent. Har företaget 6 miljoner kronor i årliga lönekostnader, blir utdelningsutrymmet 3 miljoner.

Så fortsätter det ända till takbeloppet – 50 gånger ägarens årslön.

Löneprincipen i huvudregeln är med andra ord generöst tilltagen.

Försvinnande få småbolag har dock de marginaler som krävs för att betala ut miljonsummor i utdelning. Men även om gränsbeloppet inte motsvaras av reella värden finns det en poäng i att använda sig av löneregeln, anser Ulrika Lundh Eriksson.

”Gränsbeloppet rullas vidare år för år och förhoppningsvis vänder det, så att det så småningom blir möjligt att ta ut en större utdelning.”

För att använda huvudregeln gäller det att uppfylla lönekravet på 6 inkomstbasbelopp (375.000 kronor, 2018) – med tillägg för 5 procent av företagets totala utbetalade löner, alternativt 9,6 inkomstbasbelopp (600.000 kronor, 2018).

Om du vill ta utdelning 2019 är det årets löner du ska utgå från. Lönerna måste också ha betalats ut före årets sista dag – annars tappar du möjligheten att tillämpa huvudregeln.

”Gå igenom löneutbetalningarna och planera så att företaget uppfyller lönekravet – eventuella extra löneutbetalningar behöver göras senast den 31 december.

I en familj där föräldrarna och barnen äger aktier i bolaget, räcker det med att en uppfyller lönekravet”, säger Ulrika Lundh Eriksson.

4. Glöm inte avkastningen I huvudregeln, där du själv räknar ut gränsbeloppet, ingår två komponenter: företagets utbetalade årslöner och en schablonavkastning på det kapital som du har satsat i bolaget. Om du har bildat företaget för 100.000 kronor får du alltså räkna på en schablonavkastning på ditt insatskapital. Schablonavkastningen utgår från statslåneräntan med tillägg för cirka 9 procent. Den avkastningen som du får fram kan du alltså tillgodoräkna dig i gränsbeloppet. ”Det är en form av riskpremie som endast beräknas i huvudregeln. Syftet är att kompensera för risken som det innebär att satsa pengar i och driva en verksamhet”, säger Ulrika Lundh Eriksson.

Om det saknas kapital som kan användas till utdelning, finns det som sagt ändå en poäng med att fylla i K10 vid deklarationen. ”För varje nytt kalenderår får du lägga till en viss kapitalavkastning motsvarande statslåneräntan med tillägg för drygt 3 procent.

På så sätt växer ditt sparade gränsbelopp, även om lönerna i bolaget inte ökar.”

5. Lägg lönen smart Beroende på var i livet man befinner sig, kan lönenivån optimeras till en passande nivå. Men så länge man inte har inkomster från pension eller en annan anställning, rekommenderar ofta experterna att ta ut lön från företaget upp till brytpunkten för statlig skatt (drygt 455.000 kronor 2018). Därefter blir det intressant att ta utdelning till 20 procents kapitalskatt på vinsten som företaget har skattat fram.

En alternativ väg är att ta först utdelning upp till schablonbeloppet och därefter betala ut lön som landar på en SGI-nivå som når upp till taket för sjukpenning, föräldrapenning eller pensionsförmåner, beroende på vad som är känns viktigt att prioritera.

”Varje situation är unik. Som småbarnförälder i 30-årsåldern skulle jag rekommendera att man tar ut en lön som ger maximal föräldrapenning. En person som har fyllt 65 år och tar ut pension, kan gärna prioritera utdelning framför lön för att undvika att bli högt beskattad”, säger Ulrika Lundh Eriksson. Samtidigt ger större löneutbetalningar ökade möjligheter att ta ut mer pengar till 20 procent skatt. ”Stort utdelningsutrymme förutsätter många anställda. De som betalar ut stora utdelningar, tar i regel också ut en hög lön och betalar ofta både statlig skatt och värnskatt.”

Källa: DI.SE