Socialdemokraterna, med finansminister Magdalena Andersson i spetsen, gick för en vecka sedan ut med att man vill införa en så kallad ”miljonärsskatt”. Detaljerna kring hur skatten ska drivas in är fortfarande oklara men ett förslag är att införa ett tak på ISK-sparandet.

Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst, Rut har ett tak för ISK-tillgångar på 100.000 och 200.000 kronor diskuterats. Men efter att uppgifterna blivit kända har Magdalena Andersson gått ut med att det snarare kommer handlar om tak på omkring 3 miljoner kronor.

Sedan ISK infördes 2012 har förutsättningarna för sparandet redan ändrats två gånger i form av högre skatt. Christoffer Apelian, Partner och Rådgivare på Lifestyle Capital, ser nu stora farhågor med att återigen justera i villkoren, vilket är olyckligt.

När ISK-kontot sjösattes 2012 spådde Alliansregeringen att skatten på sikt skulle bli runt 1,7 procent. Så hög har ISK-skatten aldrig varit, och i dag tas strax under 0,4 procent av kapitalet ut i skatt varje år.

ISK-skatten är alltså mindre än en fjärdedel av vad det var tänkt. En anledning är att räntorna sjönk i stället för att stiga som den dåvarande alliansregeringen spådde.

ISK infördes för att stimulera sparandet. Inte minst har ISK blivit en enkel sparform, som gör det möjligt för vanligt folk att äga aktier utan deklarationskrångel.

Investeringssparkonton och Kapitalförsäkringen bygger på en annan beskattningsidé än vinstbeskattning. När man placerar sina redan skattade pengar i ett ISK eller i en Kapitalförsäkring betalar man en schablonskatt på själva behållningen. Denna skatt tas ut oavsett om värdet stiger eller sjunker. I gengäld betalar man inte skatt vid försäljning, och det blir därmed ingen skatteavbränning när man vill byta fonder eller byta aktier.

Stockholmsbörsen har utvecklats starkt under våren och sedan årsskiftet haft en totalavkastning på nära 23 procent. Det är inte på något sätt unikt – börsen har i snitt avkastat 15 procent per år sedan ISK-skattens införande 2012.

ISK och Kapitalförsäkring är svenskarnas vanligaste pensionssparform. Hit hänvisades pensionssparare när avdragsrätten för privat pensionsspar slopades. De båda sparformerna har glädjande nog fått stort och brett genomslag, vilket har fått fler människor att börja spara där sparpengar kan växa, på börsen genom aktier och fonder. Kapitalförsäkring används i mycket hög utsträckning för pensionssparande och sparande till barn, eftersom försäkringsmomentet lämpar sig väl för det.

– De flesta har ett behov av ett extra pensionssparande för att kunna gå i pension när de önskar och ha en bra levnadsstandard. Att spara ett par tusenlappar i månaden kan ge en betydande högre pension och viktigt att komma ihåg är att det är du själv som ansvarar för din ekonomi och din pensionering, säger Christoffer Apelian.

Skillnaden mellan ISK och Kapitalförsäkring

I tabellen nedan är några av skillnaderna mellan ISK och kapitalförsäkring.