Nyckeltal för 2023

Nyckeltal för 2023

Varje år förändras pensioner, skattesatser och mycket annat. Nu är alla basbelopp och andra viktiga nyckeltal för 2023 klara. Vi har sammanställt de viktigaste siffrorna

Basbeloppen ligger till grund för många skatter och bidrag. I dag har vi tre basbelopp att hålla reda på. Här är beloppen för 2023.

Prisbasbeloppet – 52 500 kr

Prisbasbeloppet baseras på prisförändringar från mitten av 2021 till mitten av 2022 och används för att beräkna olika förmåner som sjuk- och föräldrapenning och garantipension. Det är också med i beräkningen av bilförmån. Höjningen jämfört med förra året är 4 200 kr.

Sjukpenning och föräldrapenning

Taket för sjukpenning höjdes den 1 januari 2022 från 8 till 10 prisbasbelopp. Den högsta sjukpenninggrundande årsinkomsten är därför 525 000 kr år 2023. Inkomsttaket till föräldrapenningen ligger kvar på 10 prisbasbelopp, vilket ger ett maxbelopp på 1 116 kronor per dag (48 300 x 10 x 77,6 %/365).

Det förhöjda prisbasbeloppet – 53 500 kr

Detta basbelopp används för att beräkna pensionspoäng inom det gamla pensionssystemet. Höjningen är på 4 200 kr från föregående år.

Inkomstbasbeloppet – 74 300 kr

Inkomstbasbeloppet styrs av hur inkomsterna, inte priserna, har stigit. Det används bland annat för beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst, som är 7,5 inkomstbasbelopp, varför taket 2023 blir 557 250 kronor i årsinkomst.

Inkomstbasbeloppet styr också vilka som räknas som “tiotaggare”, d.v.s. kan få möjligheten av sin arbetsgivare att förvalta en större del av premien till avtalspensionen själv. Inkomsten ska vara över tio inkomstbasbelopp.

Inkomstskatten

På inkomster över 540 700 kr tas statlig inkomstskatt ut med 20 %. Beaktas grundavdraget (14 200 kr) blir gränsen 554 900 kr.

Jobbskatteavdrag

En särskild skattereduktion för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, infördes 2007. Avdraget har tidigare införts i fyra steg.

Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Arbetsgivaravgift

Den totala arbetsgivaravgiften är 31,42 procent. Egenavgifterna är 28,97 procent. Den särskilda löneskatten är 24,26 procent. För anställda som har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent. 

Bolagsskatt

Statlig inkomstskatt (bolagsskatt) är 20,6 procent för aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och livförsäkringsföretag. Detta gäller för beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020.

3:12 regler fåmansbolag

Eftersom skattesatsen för arbetsinkomster (inkomst av tjänst) är betydligt högre än skattesatsen för utdelning och kapitalvinst (inkomst av kapital), kan det ofta vara fördelaktigare för en egen företagare att avstå från att ta ut lön ur sin verksamhet. Företagaren kan i stället ta ut utdelning eller låta medlen ligga kvar i bolaget inför en försäljning. Regelverket togs fram för att stävja möjligheten att i princip fritt välja skattesats, vilket ju inte är acceptabelt ur skattelagstiftarens synpunkt.

Det finns två regler för beräkning av kapitalbeskattad utdelning för delägare med kvalificerade aktieandelar. Ägaren får själv välja vilken regel som passar bäst, Förenklingsmetoden eller Huvudregeln.

Till grund för de olika beräkningarna ligger bland annat inkomstbasbeloppet som baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret samt företagets lönesumma (Huvudregeln).

Avkastningsskatt

Avgift för avkastningskatt tas ut varje år under hela försäkringstiden. Avgiften motsvarar den avkastningsskatt som försäkringsbolaget är skyldig att betala oavsett om försäkringens värde har ökat eller minskat.

För pensionsförsäkringar bestäms underlaget för skatten genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari multipliceras med det största värdet av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år och 0,5 %. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 15 %.

För kapitalförsäkringar bestäms underlaget genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari, med tillägg för de premier som betalas in under första hälften av året och för hälften av de premier som betalas in under andra hälften av året, multipliceras med statslåneräntan den sista november föregående år (0,23 %) ökad med 1 procent. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 % av kapitalunderlaget. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 30 %.

Statslåneränta

Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som Riksgälden bestämmer. I skattelagstiftningen används statslåneräntan som gäller den 30 november året före beskattningsåret/inkomståret. 
Statslåneräntan vid utgången av november 2021: 0,23 procent.