Nyckeltal för 2022 – Inkomstskatt, brytpunkter och basbeloppen.

Varje år förändras pensioner, skattesatser och mycket annat. Nu är alla basbelopp och andra viktiga nyckeltal för 2022 klara. Vi har sammanställt de viktigaste siffrorna.

Basbeloppen ligger till grund för många skatter och bidrag. I dag har vi tre basbelopp att hålla reda på. Här är beloppen för 2022.

Prisbasbeloppet – 48 300 kr

Prisbasbeloppet baseras på prisförändringar från mitten av 2020 till mitten av 2021 och används för att beräkna olika förmåner som sjuk- och föräldrapenning och garantipension. Det är också med i beräkningen av bilförmån. Höjningen jämfört med förra året är 700 kr.

Sjukpenning och föräldrapenning

Taket för sjukpenning höjdes den 1 juli 2018 från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Den högsta sjukpenninggrundande årsinkomsten är därför 386 400 kr år 2022. Inkomsttaket till föräldrapenningen ligger kvar på 10 pris-basbelopp, vilket ger ett maxbelopp på 1 027 kronor per dag (48 300 x 10 x 77,6 %/365).

Det förhöjda prisbasbeloppet – 49 300 kr

Detta basbelopp används för att beräkna pensionspoäng inom det gamla pensionssystemet. Höjningen är på 700 kr från föregående år.

Inkomstbasbeloppet – 71 000 kr

Inkomstbasbeloppet styrs av hur inkomsterna, inte priserna, har stigit. Det används bland annat för beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst, som är 7,5 inkomstbasbelopp, varför taket 2022 blir 532 500 kr eller 44 375 kronor per månad, att jämföra med 2021 års inkomstbasbelopp, 68 200 kr, då taket var 511 500 kronor eller 42 625 kr per månad.

Inkomstbasbeloppet styr också vilka som räknas som “tiotaggare”, d.v.s. kan få möjligheten av sin arbetsgivare att förvalta en större del av premien till avtalspensionen själv. Inkomsten ska vara över tio inkomstbasbelopp.

Skiktgränser för statlig inkomstskatt

Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten om 5 procent,  avskaffades den 1 januari 2020.

Detta innebär att det för inkomståret 2022 finns en skiktgräns kvar, vilken är 540 700 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent.

Det medför att du för inkomstår 2022 kan ha en inkomst på 554 700 kronor (den s.k. brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget (14 000 kr).

Från det år du fyller 66 år är brytpunkten för statlig skatt 618 700 för år 2022

Den som har fyllt 65 år vid ingången av inkomståret 2022 kan ha en inkomst på 618 700 kronor (den s.k. brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt.

Skattetabell brytpunkter före grundavdrag för löntagare (under 65 år)

Årsinkomst. Skatt i skiktet. – 540 700 kommunalskatt. 540 801 – kommunalskatt + 20 % statlig inkomstskatt.

Jobbskatteavdrag

En särskild skattereduktion för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, infördes 2007. Avdraget har tidigare införts i fyra steg.

Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Arbetsgivaravgift

Den totala arbetsgivaravgiften är 31,42 procent. Egenavgifterna är 28,97 procent. Den särskilda löneskatten är 24,26 procent. För anställda som har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften som är 10,21 procent. Den särskilda löneskatten för personer som har fyllt 65 år är 6,15 procent.

Bolagsskatt

Statlig inkomstskatt (bolagsskatt) är 20,6 procent för aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och livförsäkringsföretag. Detta gäller för beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020.

3:12 regler fåmansbolag

Eftersom skattesatsen för arbetsinkomster (inkomst av tjänst) är betydligt högre än skattesatsen för utdelning och kapitalvinst (inkomst av kapital), kan det ofta vara fördelaktigare för en egen företagare att avstå från att ta ut lön ur sin verksamhet. Företagaren kan i stället ta ut utdelning eller låta medlen ligga kvar i bolaget inför en försäljning. Regelverket togs fram för att stävja möjligheten att i princip fritt välja skattesats, vilket ju inte är acceptabelt ur skattelagstiftarens synpunkt.

Det finns två regler för beräkning av kapitalbeskattad utdelning för delägare med kvalificerade aktieandelar. Ägaren får själv välja vilken regel som passar bäst, Förenklingsmetoden eller Huvudregeln.

Till grund för de olika beräkningarna ligger bland annat inkomstbasbeloppet som baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret samt företagets lönesumma (Huvudregeln).

Avkastningsskatt

Avgift för avkastningskatt tas ut varje år under hela försäkringstiden. Avgiften motsvarar den avkastningsskatt som försäkringsbolaget är skyldig att betala oavsett om försäkringens värde har ökat eller minskat.

För pensionsförsäkringar bestäms underlaget för skatten genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari multipliceras med det största värdet av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år och 0,5 %. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 15 %.

För kapitalförsäkringar bestäms underlaget genom att försäkringskapitalets värde den 1 januari, med tillägg för de premier som betalas in under första hälften av året och för hälften av de premier som betalas in under andra hälften av året, multipliceras med statslåneräntan den sista november föregående år (-0,10 %) ökad med 1 procent. Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 % av kapitalunderlaget. På denna schablonberäknade avkastning är avkastningsskatten 30 %.

Så blir skatten på ISK 2022

Statslåneräntan per den 30 november 2021 är fastställd till 0,23 %. Detta innebär att skatten på ISK även nästa år ligger på lägstanivån. Eftersom statslåneräntan är under golvet på 0,25 %, multipliceras den ändå med 1,25 %. Schablonintäkten ska sedan beskattas med 30 %. 30 % av 1,25 % = 0,375.

Skatten på ISK 2022 blir alltså 0,375 %, precis som för 2021.

Statslåneränta

Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen och som Riksgälden bestämmer. I skattelagstiftningen används statslåneräntan som gäller den 30 november året före beskattningsåret/inkomståret.
Statslåneräntan vid utgången av november 2020: 0,23 procent.

Sjukvårdsförsäkring

I maj 2018 beslutade riksdagen att det blir förmånsskatt på privata sjukvårds-försäkringar som arbetsgivaren betalar. De nya reglerna gäller från 1 juli 2018. Därefter har Skatteverket tydliggjort att den skattepliktiga förmånen av en sjukvårds-försäkring uppgår till 60 procent.